Taggad!

Nu jävlar! Dags att örfila sig själv, fokusera blicken och ladda. Det är nu det gäller. Nu eller aldrig. Jag är taggad. Likt en Carolina Klüft kommer jag att möta utmaningen. Fokuserad. Redo att satsa allt. På ett kort. Jag kommer vinna. Klart jag kommer. Det är min tur nu!

No Pressure (eller Tjena Hej, liksom)!

Om två veckor har jag till min stora glädje lyckats boka in ett viktigt möte. Låt oss säga ett livsviktigt möte. Det är nästan så att mitt liv hänger på utgången av detta möte. Den sista pusselbiten ska svarvas till så att den passar i den annars så perfekta bilden. Typ. No Pressure och Lycka Till. Liksom. Det kommer ju att gå skitbra det här. Eller inte.

Jag är glad alltså. Det är jag. Det är bara det att jag har en utpräglad förmåga att ta ut förlusterna i förskott. Måla fan på väggen. Worst case scenario is a fact. Ungefär så. Det är så jag fungerar. Fallet blir så mycket mjukare då. Jag kallar mig realist. Andra kallar mig pessimist, men då nästan alltid med tillägget "pessismist med glimten i ögat". Alltid något. Det är ju för väl att jag kan skämta om mitt eget gnäll och skratta åt min egen misär. Ett gott skratt förlänger livet. Har jag hört.