Det känns bra!

Häromdagen flyttade de här kompisarna in i hagen.

Det känns bra. Mycket bra till och med. MammaMu gillar sina kompisar. Faktiskt. Idag finns absolut ingenting att klaga på. Absolut ingenting. Gräset är grönt. Det är värme i luften. Och fåglarna kvittrar så att det gör ont i öronen. Det är fina grejer det!

"MammaMu är det du? Muuu!"

Men alltså...!

Det går ju inte att ägna sig åt bloggande när den ena medelhavsvarma dagen återföljs av en till. Och en till. Och en till. Det går bara inte. Särskilt inte när även kvällarna är härligt ljumma. Då kan man inte sitta inne och blogga. Det har ni säkert märkt. Att jag inte bloggar alltså. Nej, istället hänger jag mig helt och fullt åt vår underbara sommar. I år finns ingenting att klaga på. Absolut ingenting. Vi har haft en helt fantastisk sommar. Jag njuter. Vi njuter.

I morgon är det den sista dagen på semestern. Snart är de lata dagarna över. Det är absolut ingen njutning. Ingenting jag vill tänka på. Så jag gör mitt bästa att ignorera. Jag ska försöka ignorera ända fram till söndag kväll. Det är precis vad jag ska göra.

Vi hörs igen på andra sidan.

Åh neej! Inte semester nu igen...

...men okej då!
Jag kan väl försöka stå ut i fem veckor.
Jag lovar att försöka!

Ha en fantastisk sommar allesammans!
Vi hörs när vi hörs!

Sommarbild

Det kan väl inte bli mycket mer sommar än så här?!

Ni kan ju gissa vilka som väntar på att få smaka!

Kontraster

I fyra härliga dagar har min blick fått vila på vyer likt den här.













Klarblå himmel mot kritvit snö. Metervis med snö. Vinter. Strålande sol.  Vi har haft en helt underbar påsk i fjällen. Helt fantastiskt underbar. Ljusterapi i kubik. Ingen ville åka hem igår.

Idag är vi hemma. Även här skiner solen och temperaturen klättrar snart över tjugostrecket. Idag vilar ögonen på utslagna björkar, gullvivor och en helt fantastisk grönska.  Ljusterapin fortsätter - i solstolen. Fågelkvittret är öronbedövande.

Fantastiska kontraster.
Jag mår faktiskt rätt bra idag.
Äntligen!

 

Och vi, vi gör som vi alltid brukar göra!

Det rapporteras om sommartemperaturer till påskhelgen. Strålande sol och varma temperaturer upp mot arton grader. Låter bra det. För alla som stannar hemma. Själv håller jag precis på att plocka fram vintervantar, fleecetröjor och täckbyxor. Igen. Det är alldeles för mycket vinter kvar i fjällen för att vi ska låta det bero. Över en meter snö och mestadels kallföre. Fina skidspår och fint underlag i backarna. Fina chanser till solsken finns det tydligen också. Då kan vi bara inte stanna hemma. Då måste den här familjen upp och krama ur det sista ur vintern. Det måste vi bara. Det är ju sista chansen. Det är ju så långt till nästa vinter.

Det blir en påskhelg i fjällen. Det blir det.

Angenäma problem

Just nu är livet väldigt lätt att leva. Hemma är hemma. Nu har vi semester. Och vilken semester sen. I två dagar har solen skinit från en himmel med en så intensivt blå färg, att jag sällan sett något liknande. Vårt största huvudbry i denna tillvaro är hur lite kläder man egentligen kan ha på sig. Skalkläder med samtliga ventilationsluckor öppna med endast t-shirt under är uppenbarligen för mycket. Vi har haft sommarvädrt här idag. En man körde iväg från lunchrestaurangen i backen endast iklädd shorts. Skidåkningen blir ju därefter, men vi njuter ändå. Kråkungarna ramlar mjukt i de stora, sockriga vallarna.

För att tona ner inlägget något kan jag faktiskt erkänna att vi hade ett riktigt skitväder första dagen. Spöregn. Vi blev dränkta som katter. Kråkungarnas så kallade funktionskläder och goretex-vantar gick att vrida ur. Efter den skiddagen hängde det dyngsura skidkläder från golv till tak i hela hotellrummet. Det var som att sova i en ångbastu. På morgonen fick vi paniktorka klädet med hjälp av hårtorken (som blev överhettad). Detta är dock helt glömt. Nu har vi bara sol i minnet.

Vi har det bra. Fantastiskt bra. Faktiskt.

Ombytta roller

Förra året var det fortfarande Storasyster som fick vänta på Lillebror i backarna. I år är det Lillebror som får vänta på Storasyster. I alla fall när han är pigg. Oj vad det händer grejer på bara ett år. I år kör de tillsammans. De kör fort. De har roligt. Vi har roligt.

Off season

Det precis som vanligt. När alla andra postar cykel- och snödroppeinlägg på fejjan och deklarerar vårens ankomst, då förbereder vi oss som bäst för vinter och snö. Så är det alltid. Här provas det skidpjäxor och tvättas skidställ. Så gör vi. Visserligen har jag även hunnit med att krypa upp i lä för lapa i mig några efterlängtade solstrålar. Det har jag. Det var härligt. Å cyklat det har Kråkungarna gjort halva vintern så det var liksom inget särskilt med det idag. Dessutom kan det ju diskuteras hur mycket vinter det egentligen är dit vi ska. Prognosen visar tio plusgrader och strålande sol nästa måndag. På 1700m höjd. Perfekt om man gillar slush och vattenskidåkning. Det gör jag. Jag gillar allt. Bara solen skiner. Särskilt mycket gillar jag att svänga in till en solstol och beställa in en stor kall öl när fötterna värker och strupen är torr. Det gör jag.

Men visst, prognosen hinner nog ändra på sig. Det gör den alltid.

Vi har det ändå rätt bra!

Vintern är här. Vips så lättar trycket i bröstet och livet känns riktigt bra. I alla fall under helgen. Tänk vad lite snö kan göra för humöret. Det blir ljust. Det blir vintrigt. Det blir härligt. Kråkungarna är glada. De är ute och åker skidor, pulka och bygger snögrottor. Alla mår bra.

Helgen har varit bra. Riktigt bra. Tog en extra ledig dag i fredags så Lillebror och jag fick njuta av den första snön redan i fredags. Resten av helgen blev lugn, skön och spontan. Vi ställde in alla "måsten" och stannade hemma. Allt för att kunna njuta av snön.

I lördags blev vi bjudna hem till en granne direkt i från pulkabacken. Det började med glögg, sedan gick vi vidare till ölen och sedan var det lika bra att korka upp vinet och stanna på middag. Så kan det gå. En spontan lördagskväll hos trevliga grannar i underställ och skidbyxor. Det funkar det också. Det roligaste var att barnen fann varandra. Storasyster fick en ny kompis i sin egen ålder som bor precis på andra sidan kohagen. De behöver bara forcera ett taggtrådsstängsel för att leka. De två småbröderna fann varandra de också. Barnen har inte haft tillfälle att leka så mycket innan, men tack vare mötet i pulkabacken verkar isen vara bruten. Sånt värmer. Mycket. Vägen hem från festen blev ett spännande äventyr för små Kråkungar. Med pannlampa på mössan pulsade vi genom snön i kohagen och kröp under taggtråden. Även MammaMu var tvungen att forcera detta taggtrådsstängsel. Smidig som en ko. I Göteborg tog vi aldrig vägen genom kohagen hem från festerna. Å andra sidan blev vi sällan hembjudna till grannarna heller. Vi hade heller aldrig något särskilt stort behov av pannlampor. Märkligt. Måste säga att jag gillar det. Skarpt.

I söndags skulle hela grannskapet ge sig på en korvgrillning. Utomhus. Det lät som en bra idé när det planerades. Innan det började snöa. Och blåsa. Det blev lite kallt. Och blött. Ingen njutning. Vår medhavda Glühwein var nog den största behållningen. Tror vi får försöka igen i mars. När solen skiner. Då kan till och med jag se charmen med att grilla korv. Utomhus.

Kråkungarna lekte med sina nyvunna vänner hela söndagen.
Och MammaMu struntade i att städa.

En lugn, skön, stärkande helg.
Helt enkelt.

Utelunch

Idag hade vi en utelunch. I oktober. Alltså inte utelunch som i lunch ute på stan utan utelunch som i lunch, utomhus. På altanen. I oktober. Det var hur gott som helst. Sol och lä. Helt fantastiskt. Vissa dagar är helt enkelt bättre att vara ledig på än andra.

Önskar er en helt fantastisk kväll och en ännu bättre helg!

En lugn morgon

Vinkade av Storasyster vid skolbussen tjugo över sju i morse. Tre minusgrader. Sol. Frost. Det är riktig vinter det. Så vackert. Nu saknas bara snön. Minns knappt att temperaturen någonsin hamnade under nollan i Göteborg. Minns bara regn. Men jag kan minnas fel. Jag erkänner det.
Lillebror fick sova. Vi stannade hemma en extra timme. Bara för att. Drog fötterna efter oss. Lekte (i alla fall en av oss). Kramades. Det var precis vad vi behövde. Lillebror och jag. En extra timme till att vakna och kramas. Det är en fantastiskt bra start på dagen. Den tiden borde vi ta oss oftare. Mycket oftare.

Kaos

Idag kom äntligen hela bohaget på plats. Allt står i en enda röra. Ingenting hittas. Ouppackade flyttlådor, möbler och leksaker överallt. Det är totalt kaos.

Då väljer vi att fly till stranden.

Det har varit en alldeles fantastisk sommardag idag. Väl hemma från stranden letade vi fram grillen, hällde upp en kall öl och njöt med alla sinnen av lugnet på landet. Sommardagar som denna ska inte slösas bort med flyttbestyr. Det är den svenska sommaren alldeles för kort för.

En VIKTig fråga!

Hmmm... Är det verkligen meningen att man ska gå upp ett kilo vikt i veckan under semestern?!? inte riktigt va?! Det blir ju en hel del det. Speciellt om man ska vara hemma ända till september. Som jag. Inte för att jag ställt mig på vågen eller så. Oh no. Så dum är jag inte. Den skulle gå sönder. Men kläder som kunde knäppas förra veckan är oknäppbara idag. Typ. Och kläder jag faktiskt klämde ner mig i under försommaren är inte att tänka på. Inte alls faktiskt. Konstigt. Väldigt konstigt. Eller inte. Hmmm...

Det har visst gått lite långt. Semesternjutandet. Lite för långt.

Härliga semestertid!

Det gick fort. Det gick lätt. Mycket fortare och lättare än förväntat. Vi har helt ställt om. Till semestertid. Eller vad säger ni, är inte det här semestertider så säg?

Frukost 10:45
Lunch 16:00
Fika (med jordgubbstårta) 18:00
Kvällsmat 20:30

Och någonstans mellan nyss och förut somnade två sommartrötta Kråkungar gott i sina sängar. Själv ska jag vara uppe i några timmar till. Bara för att jag kan, liksom.

Ooohoo I like it!

Se er omkring!

Stanna upp. Titta. Lyssna. Lukta. Snälla. Ta in. Njut. Av färgerna. Dofterna. Ljuden. Vackrare än så här blir det inte. Det är så fantastisk. Den svenska naturen. Den svenska sommaren.

Efter regn kommer solsken!

Äntligen var hela familjen tillräckligt frisk för att kunna vara utomhus. Samtidigt. Fantastisk tajming med tanke på att solen skinit från en klarblå himmel och att det har varit alldeles vindstilla idag. Vi packade ner skridskorna i ryggsäcken och gick upp till dammen i skogen. Ett genialiskt drag. MammaMu fick värmande sol i sitt ansikte och Kråkungarna och pappan fick leka av sig en smula. MammaMu hade lämnat skridskorna hemma. Säkrast så. Och så blir jag ett (något) bättre stöd för min omgivning på det sättet.

När vi kom hem var det praktiskt taget sommar i uterummet på altanen. Solen värmde rummet till näramare 28 grader så det blev till att öppna upp en liten springa i glasrutorna så att vi skulle kunna äta lunchen där ute utan att smälta bort. Årets första lunch i uterummet intogs alltså idag. Vi fick nästan sommarvibbar!

Sen var MammaMu tvungen att åka till IcaMaxi och trängas med halva Göteborg. Måste erkänna att jag kom lite ur humör under just den utflykten. Allt för många människor spenderar allt för mycket av sin fritid på IcaMaxi. Det är bara att konstatera. Och jag är tyvärr en av dem. Blä. Men nu är det i alla fall gjort. Kråkungarna har just fått sitt lördagsgodis och leker snällt tillsammans på övervåningen. De laddar för kvällen. De har blivit lovade att få stanna uppe och se Melodifestivalen. Jag antar att det betyder att även MammaMu måste stanna uppe och titta. Vad gör man inte för sina barn...

Bockar av listan

Sakta men säkert. Ett steg i taget. Listan blir kortare. Alla måsten läggs bakom oss ett efter ett. Vi ska nog fixa det här i år också. Kanske. Än återstår det många saker. Julklappar. Födelsedagspresenter. Luciafirande (ja just det, jag måste ju kolla upp (=tvätta) och stryka lucialinne och tomtedräkt). Julgransinköp. Ja, ni fattar. Så än ska vi inte ropa hej. Men. Jag är i alla fall hoppfull. Alltid något.

Jag tackar snön. Denna underbara materia som fallit ner från himlen. Som får mörkret att bli lite ljusare. Som ger så mycket energi. Vi var ute varenda eftermiddag i förra veckan och åkte pulka och skidor. Kråkungarna älskar det. I helgen hade vi en fantastisk förmiddag vid havet. Klarblå himmel och några minusgrader.Vindstilla. Snö, hav och klippor. Rena ljusterapin. Underbart. Vi hade en bra helg. Hela helgen. Vi tog oss tid att mysa. Njuta. Vi bakade pepparkakor och alla var på bra humör. Bara det är helt fantastiskt i sig självt.

Bäst att jag slutar nu. Det blir lätt för mycket. Om jag fortsätter kanske bubblan spricker. Den lyckliga rosa bubblan. Poff. Å så är allt som vanligt igen.

Att låtsas som att det fortfarande är sommar!

Den här dagen har varit som vilket sommardag som helst. I alla fall om vi jämför med sommardagarna just den här sommaren. Sexton grader och storm, men en ganska blå himmel. Möjligvis att termometern letade sig upp mot sjutton, arton grader vid några tillfällen under sommaren, men i övrigt påminner dagens väder alltså om majoriteten av årets sommardagar. Eftersom poolen fortfarande håller en temperatur runt 25 grader fanns det alltså ingenting som hindrade oss från att ha en skön sommardag idag. På förmiddagen skickade jag ut Kråkungarna och pappan på svampjakt i skogen. Själv letade jag upp lä och lade mig i solstolen. Drygt två timmar helt för mig själv. Det gjorde gott för en trött själ. Jag tog mig till och med ett dopp. Kanske det sista för året.

Kråkungarna kom hem från skogen med buller och bång. De dök direkt ner med pappan i poolen. Sedan dess har det varit full fart. Storasyster har haft en kompis här och naturligtvis skulle det ju badas då igen.

I går kväll tände vi ju faktiskt grillen också. Det hade jag nästan glömt.

Vi kan alltså slå fast att det gå alldeles utmärkt att låtsas som att det fortfarande är sommar så här i mitten av september.

Eller, så är det bara MammaMu som har lite svårt att släppa taget om sommaren, precis på samma sätt som jag vägrar att släppa taget om vintern...?!

Svamprygg...

...är en åkomma som lätt uppstår om man ligger för länge och guppar runt på en luftmadrass. Förekommer ofta tillsammans med en grisskär, knallröd eller i bästa fall brun nyans i ansikte och framsidan av kroppen. Fast inte så här års kanske...

MammaMu lider gärna av Svamprygg.
Om jag jobbar?! Njae, inskolning på fritids kallas det visst. Inte särskilt betungande uppgift idag. Faktiskt. Jo, förresten inskolningssamtalet mitt på dagen kunde ju planerats in lite bättre förstås.