Äntligen!!

Äntligen lite (fler) goda nyheter! Nu har det vänt. På riktigt. Nu faller bitarna på plats. En efter en. Det blir bra det här.

Fy fan så jävla skönt!!!

Nu är det bara Lillebror som väntar på en dagisplats, men det ska väl inte vara så himla svårt. Eller?!

En hektisk dag - husbesiktning, skolbesök & sommarfest - i två städer

Vi började med en tidig tur till mäklaren inne i Linköping för att kvittera ut en nyckel till Huset. Därefter åkte vi ut till Huset för en besiktning innan köpet blir definitivt. Inga stora anmärkningar (phu!). Det var även första gången Kråkungarna fick se Huset på insidan. Jag tror att det fick godkänt. De har i alla fall redan valt ut sina rum och ville flytta in på stört. Efter husesynen åkte Storasyster och jag och hälsade på i hennes nya klass och fick en rundvandring på den nya skolan. Det är en liten mysig landsortsskola med 130 elever. Granne med hästhagen. Jag tror den fick godkänt. Det var en pirrig Storasyster som åkte dit och en glad Storasyster som åkte därifrån. Det kommer att bli bra det här. Det är jag säker på. Efter diverse småärenden och en snabblunch hos mormor och morfar satte vi oss i bilen och åkte de dryga trettio milen hem till Göteborg. På exakt utsatt tid bromsade vi in framför Lillebrors förskola. Dags för sommarfest. Lillebror fick sjunga sina sånger tillsammans med sina kompisar. Vi hann. Vilken lycka. Pappan hann till och med springa hem och rafsa ihop en improviserad fikakorg. Det är imponerande.

Nu sitter jag här och pustar. En kvälls andrum. Det är snart dags att dra igång städracet igen inför helgens visning.

Point of no return

Då är huset ute för försäljning. Det känns konstigt. Lite sorgligt. Nervöst.
Det är alltså på riktigt. Vi ska flytta. Tydligen.

Handduksvikarångest

Det finns så många olika sorters ångest. Ångest man aldrig trodde att man skulle drabbas av. Inte förrän man skulle förbereda sitt hus för fotografering. Fattar ni hur svårt det är att vika en handduk snyggt??! Nä, det gjorde inte jag heller. Inte förrän i morse. Handduksvikarångesten var ett faktum. Vid sidan av den allmänna städ- och pyntångesten då förstås.

De e mycke nu...!

Ketchupeffekten är total just nu.

Utgå den vanliga hysterin som våren innebär i en familj med två barn i förskoleålder. Vi pratar drop-in fikor, BBQ-luncher, vårfester, skolresor, utvecklingssamtal, föräldramöten, andra möten och skolavslutningar. Lägg därtill nya projekt på jobbet och viktiga deadlines. Sedan kan vi till detta addera ett husköp på annan ort, med tillhörande kontraktsskrivningar och husbesiktningar, samt jobbsökande på annan ort med upprepade intervjuer. Dessa aktiviteter är inte förlagda till helgen utan skall utföras under normal kontorstid. Dessutom ska det fixas förskoleplats och plats i skolan. Ett besök i den nya klassen borde också planeras in. Sist men inte minst är även förberedelserna att sälja ett hus i full gång. På onsdag förmiddag kommer fotografen. Det innebär att huset ska rensas och pyntas. Tvättberget ska trollas bort och skräphögarna i trädgården forslas till soptippen. Driftkostnader ska kartläggas, blommor ska planteras och saker ska gömmas. Som grädde på moset backade en kärring in i makens bil idag. Precis vad vi behövde.

Ville bara förklara vad jag håller på med. Om ni undrar. Jag har faktiskt inte alls tid att sitta här och skriva. Jag återkommer någon gång på andra sidan. Om jag fortfarande lever.

Vi ska visst flytta!!

Idag har vi visst köpt ett hus. Ett stort. Modell lite nyare. På landet.
Bara så att ni vet.

Nu ska vi bara sälja ett hus också. Och hitta ett jobb. Småsaker.

Sommar!

Sol och vinstilla. Sommarvärme. Grillen är tänd. Kråkungarna plaskar i poolen. Det är ju precis så här det ska vara. Hela sommaren!

"Lilla tonåren"?!

Det skriks. Det stampas i golv. Det härjas. Det smälls i dörrar. Tårar. Allt är orättvist. Hon vill "vara i fred". Hon är helt oskyldig. Till allting. Alltid. Vill vara stor. Är så liten. Sex år. Det måste vara skitjobbigt. Det tycker i alla fall mamman att det är.

Lägesrapportering...

Vill bara rapportera att jag nog inte kommer att få någonting gjort på jobbet på hela veckan. Den här processen kommer att dra ut på tiden. Det är alltså inte läge att släppa tummarna förrän framåt måndag eller tisdag. Troligtvis hinner vi få kalla fötter och dra oss ur innan det är klart. Men det blir en annan historia.

Fram tills dess fördriver vi tiden med att käka Losec och dricka Samarin.

Håll tummarna!

Nu gör vi ett försök. Ett seriöst försök. Misslyckas det här så bryter vi ihop. För gott. Snälla, håll en tumme för att det ska gå i lås. Vi behöver allt stöd vi kan få just nu...!

Behöver jag tillägga att det inte blir särskilt mycket gjort på jobbet idag?!