söndag 5 maj 2013

Miljöombyte

Ibland förstår man. Ofta tillsammans med ett sting av dåligt samvete. Men ändå. Det går upp ett ljus. Som när den lilla Kråkungen vaknar upp en lördagsmorgon och ber om att få åka till IKEA. Då förstår man. Att det är hög tid att hitta på något roligt tillsammans med sina barn. Då förstår man att alldeles för många helger har gått åt till att städa, reparera och fixa här hemma. Alldeles för många. Det förstår man när Lillebror ber om att få åka till IKEA. Den sista utflykten i närminnet. IKEA-besöket någon vecka tillbaka. Det hela blir än mer tydligt av att Lillebror jublar när hans föräldrar skojar och säger att målet för dagens hemliga utflykt är ICA Maxi. Då förstår man att det har gått lite för långt.

Desto skönare att släppa alla tankar och ge sig ut i det underbara vårvädret. Hela familjen. Vi åkte inte till ICA Maxi. Vi åkte till Slottsskogen. Red ponny. Klappade getter. Tittade på sälar och pingviner. Åt glass. Lekte och njöt av att våren är i antågande. På riktigt. Det kändes bra. Väldigt bra.

4 kommentarer:

  1. Håll i den där braiga känslan! JAg hoppas verkligen det löser dig för er. Själv har jag börjat acceptera det faktum att jag ÄR arbetslös till hösten, och det gör mig inget. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag ska försöka hålla fast i känslan! Jag kan också föreställa mig att vara arbetslös under en begränsad period, dessvärre är inte banken helt på min linje. Inget jobb - inget nytt lån. Även om det nya lånet troligtvis skulle bli mindre än det vi har idag. Å andra sidan finns det ju heller inget hus att köpa så det är ju ett mindre problem just nu... Vi blir nog kvar här och det kan ju vara skönt på sitt sätt det oxå.

      Radera
  2. Bra med en paus. Det finns ju liksom inte mycket att göra åt att ingen människa vill sälja sitt hus. Eller, det finns det ju men det känns ju som att sådana aggressiva lösningar (typ våld eller hot) inte är lämpliga. Synd...

    Jag fortsätter tumhållandet helt enkelt, för att allt ska lösa sig på bästa sätt.

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, vi får väl se hur det slutar. Vi har (nog) bestämt att ge det några veckor till..., går det inte i lås så lägger vi ner planerna för den här gången. Det går ju ingen nöd på oss egentligen.

      Radera