Nedräkning pågår. Önskar bara att jag visste hur långt jag ska behöva räkna. Viss oklarhet råder. Huruvida jag slutar jobba nu på fredag eller på onsdag. Min mycket kompetenta (läs: in-) chef har lite svårt att ta detta ofantliga beslut. Om jag får ta ut tre semesterdagar i nästa vecka eller om jag ska sitta och rulla tummarna. Det är svåra grejer. För en chef. Av hans kaliber. Jag skiter i vilket, bara jag får ett besked. I vilket fall kommer jag att gå (eller springa) därifrån med lätta steg och ett ännu lättare hjärta. Visst är det lite tråkigt att lämna kollegorna, men de jag har något utbyte av kommer jag försöka att hålla kontakten med. Svårare än så är det inte.
Familjen tar i alla fall sommarlov. En efter en. Pappan slutade sitt jobb idag och i morgon är det Kråkungarnas tur. Sista dagen på dagis och fritids. I höst väntar ny skola och nytt dagis. Spännande. Läskigt. Sorgligt. I morgon ska de bjuda alla kompisar på glass och till dagis har vi förberett en liten sommarpresent till personalen. Båda Kråkungarna har haft samma avdelning och (i stort sett) samma personal genom alla år. Det blir många år. Många år som de har uppfostrat och tröstat mina Kråkungar när jag inte har haft tid att göra det själv, liksom...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar