Idag har vi firat skolavslutning. Den första utav många. Jag kunde konstatera att det i all fall inte är mycket som förändrats under trettio år. Firandet innehåller samma obligatoriska inslag nu som då. Blockflöjterna, sångerna, de pinsamma lärarna, rektorns tal och naturligtvis "Den blomstertid..." Det enda som ändrat sig under trettio år är kanske att av alla dessa barn som sjunger om att skolan är slut och om bad och långa sovmornar så är det nog inte så många som verkligen får sitt tio veckor långa sommarlov. Nej för följande morgon så är de allesammans tillbaka på fritids igen. Precis som vanligt. Lite mer lek och lite mindre lektioner. Annars är det samma långa dagar. Samma lokaler. Samma sak, liksom. När jag var liten var det fler som verkligen fick sitt långa välförtjänta sommarlov. Tio veckor. Den välbehövliga ledigheten. Man hann till och med ha lite långtråkigt när alla kompisarna försvann ut till sina lantställen. Och så hann man riktigt längta efter att skolan skulle börja igen. Det var helt enkelt så mycket bättre förr. Tror till och med att vädret var bättre. Det känns så i alla fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar