Det finns inget att rapportera. Därför finns det heller inget att blogga om. Det är så det hänger ihop. Jag sitter på en obekväm stol och ägnar mig åt självstudier (läs: surfar, gäspar och dricker kaffe) hela dagarna. Då och då avbryts självstuderna av en ångestattack. Sen återgår jag till självstudierna.
Lillebror gör dessutom klart för oss varje morgon att det INTE är okej att bli lämnad på dagis. Jag håller med honom av hela mitt hjärta, men jag har ju mina livsviktiga självstudier som jag tydligen prioriterar över min egen Kråkunge. Ni hör att resonemanget brister lite va?! Det gör det hela tusenfalt värre!
Men vi ångrar inte flytten en sekund. Den var helt rätt. Det är så mycket som blivit bättre. Det kommer ordna sig med det andra också. Det är jag övertygad om, men tills dess fortsätter jag att gnälla lite då och då. Det får jag faktiskt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar