MammaMu är visst inte så bra på det här..., eller så är det just det hon är!

I natt. Ni vet den natten  som alla småbarndföräldrar drömmer om. Natten då MammaMu skulle sova helt ostört. Sova utan en sparkande Kråkunge i ryggen och utan att behöva springa upp och smörja kliande myggbett eller tjänstgöra som vattenbud. Just den natten kunde inte MammaMu somna. Hon låg och vände och vred på sig. Länge. Tankarna for runt. I morse vaknade hon precis lika trött som efter en natt med full cirkus och skiftgång i föräldrasängen. Så är det. Bara att ge det ett nytt försök. Det är ju ändå fyra nätter kvar...

Hur njuter MammaMu annars av sin nyvunna egentid? Jo, efter jobbet åkte hon direkt till Ica Maxi och storhandlade. Mat är ju alltid bra att ha. Vare sig Kråkungarna är hemma eller inte. Därefter kunde hon ha åkt hem och satt sig i fåtöljen med en god bok. Det gjorde hon inte. Nä. Då började hon städa istället. Fråga inte varför. Städning står ju inte direkt högst på prioriteringslistan annars. Men just idag. Första eftermiddagen utan Kråkungarna. Då väljer hon att städa. Plockar undan gamla tidningar, leksaker och annat skräp. Dammar. Röjer till och med upp inne i Kråkungarnas rum så att det går att ta sig in. Ända fram till sängarna. Sen tar hon fram dammsugaren. Jisses. Säger inte mer än så.

Jag tror att det finns en förklaring. Jag vill få alla "tråkiga måsten" ur världen innan jag kan ge mig själv ro att njuta och slappna av. Om städningen är avklarad känns det bättre att sätta sig ner med boken i morgon. Eller att tillbringa hela fredagen (tjuvstartar semestern då) i solstolen (eftesom det kommer att vara kanonväder på fredag). Det är faktiskt en glimt av den "gamla" MammaMu som tittat fram. Den MammaMu som exempelvis alltid var tvungen att städa lägenheten innan hon åkte på semester. Att åka iväg och lämna ett kaos bakom sig var jättestressande. Det kändes så mycket bättre att komma hem från en skön semester till ett städat hem. Det här var naturligtvis på den tiden innan det fanns några Kråkungar. Så fungerar det inte riktigt nu för tiden. Nu är hemmet alltid ett enda stort kaos när vi ska iväg någonstans. Prioriteringen ligger liksom på att få med sig allt som ska med. Inklusive Kråkungarna. Å förresten så vet man ju att även ett välstädat hus skulle se ut som en krigszon tio minuter efter hemkomst ändå. Ni vet, när Kråkungarna kommer hem efter en veckas semester och är så lyckliga över att återse sina leksaker att de inom en halvtimme dragit ut varenda pryl de äger och har. Nä, den ordningssamma MammaMu har varit försvunnen i över fem år. Nu verkar hon i alla fall ha gett ifrån sig ett livstecken. Det kanske är lite positivit i alla fall. Det finns hopp inför framtiden. Någon gång kanske vi kommer att få ordning här hemma igen.

Ja, nu är huset städat. Det känns faktiskt ganska bra. Ingen sand under fötterna. Inget ris i mattorna. Maken och jag satt kvar länge vid middagsbordet ikväll. Det var ovant. Att bara få sitta. Äta färdigt. Prata. Ingen utspilld mjölk att torka upp. Ingen pasta på golvet. Inga bråk att stävja. Inget tjafs eller tjat. Ingen Kråkunge som skulle duschas eller nattas efter maten. Det kändes faktiskt också ganska bra.

Speciellt bra känns det eftersom vi precis fått veta att Kråkungarna har haft en kanondag med mormor och morfar hos Pippi och Emil på Astrid Lindgrens Värld. Inga ledsna eller hemlängtande Kråkungar där inte. Och det, det är faktiskt det bästa av allt!