Veckorna går ganska långsamt när man inte har något vettigt att göra. En arbetsdag känns som en vecka. Minst. Inte konstigt att jag blev besviken i morse när jag konstaterade att det bara var onsdag. Måtte det bli någon ändring på det här. Snart. Några uppdrag på G, men ingen som sätter fart. Tyvärr. Det blev visst inte så bra det här. Jag är snart beredd att göra vad som helst. Nåja.
Maken har redan bytt jobb. Eller, han ska. Efter att han har suttit av uppsägningstiden. Första försöket blev tyvärr ingen höjdare för honom heller. Men för honom går det lätt att byta. Han har tydligen möjlighet att byta jobb som andra byter underkläder. Kul för honom. Verkligen.
Jag är inte bitter. Inte alls.
Jag trivs i alla fall i mitt hus, Kråkungarna har det bra i förskolan och skolan och jag är glad över att vara hemma igen. Det andra kommer att ordna sig. Det finns värre saker. Jag får i alla fall min lön och det är det inte alla som får.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar