Jag FÖRSTÅR budskapet!

Jag gör verkligen det. Det är inte svårt att missa. Budskapet. Idag skulle MammaMu köra bil. Tydligen inte helt utan komplikationer. Naturligtvis. Varför skulle allt helt plötsligt vara frid och fröjd. Speciellt i juletider. Nej, varför skulle det. Jag var visst lite naiv där ett tag.

Det började redan igår när maken skulle byta däck. Då hittade maken en spik i däcket. Punktering. Visserligen i sommardäcket. Men ändå. Nåväl. Ingen skada skedd. Det går att ordna. Senare. Värre var det idag. MammaMu hade ett ärende på andra sidan stan och sätter sig bakom ratten. Äntligen. Nästan framme ballar servon ur. Det känns som att styra runt en U-båt på land. Jag vänder och åker hem direkt. Gråtfärdig. Bilen har tydligen sprutat servoolja i hela motorutrymmet. Fantastiskt. När jag väl får köra igen, då brakar bilen ihop. Tack för det liksom. Det är tydligen någon där uppe som inte tycker att jag ska sitta bakom ratten. Jag fattar det. Jag förstår budskapet. Det är rätt tydligt. Men det skiter jag fullkomligt i. Det finns andra bilar. Makens till exempel. Och hyrbilar. Alternativen är många för så länge jag har mitt körkort i behåll så ska jag fan i mej köra bil. Så det så.