Midsommarkransen

Vad är en väl Midsommar utan blomkransar till barnen. Kråkungarna ska ha kransar. Där viker jag mig inte en tum. Hur stressigt det än är varje midsommarmorgon så måste jag ta mig tid att binda kransar till Kråkungarna. Å det ska inte vara något fusk med trädgårdsblommor inte. Nä, vilda blommar ska det vara. Inte alltid helt lätt att hitta, men lite rödklöver går alltid att skrapa ihop. Ikväll har hela familjen varit iväg för att plocka blommor till morgondagens kransar. Ett sätt att spara lite tid i morgon förmiddag. Hittade inte så många blommor dock, men fick desto fler myggbett. Försöker även vinna lite tid i köket. Pajerna står klara, fläskfilén är putsad och marinerad och potatisen är skrapad. Kanske har jag sparat några minuter så att Kråkungarna hinner få sina kransar. Jag kommer säkert skrika åt både kransar och otåliga Kråkungar (MammaMu arbetar inte helt lugnt och harmoniskt under stress), men kranskar ska de få. Kransar som efter tio minuter blivit uttöjda och hänger om halsen. Kransar som efter en halvtimme slokar och som efter en timme ligger slängda i ett hörn. Just sådana kransar. Midsommarkransar såklart!