Det var så länge sedan nu. Flera veckor faktiskt. Så läne sedan att det till och med kändes lite konstigt i morse. Konstigt att vara hemma med sjuk Kråkunge alltså. Det som varit en del av vardagen hela hösten, vintern och våren.
Å andra sidan passade det rätt bra. MammaMu har under Midsommarhelgen kommit in i någon sorts semesterlunk med lågt tempo och god mat. Att gå till jobbet hade inte passat in. Å andra sidan måste jag väl ta mig dit i morgon i stället. Lika bra det förresten. Med det här vädret kan man ju faktiskt lika gärna jobba. Sommaren kommer till västkusten om en och en halv vecka. Bara så ni vet.
Men idag är det alltså VAB som gäller. Ute tokregnar det så jag är instängd i ett hus med två rastlösa Kråkungar. Den ena han är frisk bara allmänt spattig och den andra hon har feber, ont i huvudet och i halsen. Det hindrar henne i alla fall inte från att leva om och bråka med Lillebror någonstans i mitten av Alvedoncyklerna. Det hindrar henne heller inte från att tjata. Men det får jag väl försöka ha lite överseende med. Idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar