Planer och omplanering. Besvikelser och ovisshet.

Vi hade stora planer för våra Kråkungar. Visserligen dömda att misslyckas, men ändå. Planer som faktiskt skulle vara möjliga att realiseras just eftersom Kråkungarna har blivit stora. Väntan har varit lång och ryggsäckarna är packade sedan länge. Kråkungarna skulle iväg på semester på egen hand. Tjuvstarta sommarlovet. Utan MammaMu och pappan. Hos mormor och morfar.

Då. Då får Lillebror feber.

Kråkungarnas föräldrar är verkligen inte bortskämda med barnvakt. Sedan Storasyster kom till världen går det att räkna de nätter vi varit barnfria på fem fingrar. Kråkungarna är således inte heller helt vana vid att sova hemifrån. Storasyster är en orolig själ. Men nu. Med stöd av Lillebror har hon sagt att hon är redo. Hon har (till och med) sett fram emot dessa dagar hos mormor och morfar. MammaMu och pappan har faktiskt också sett fram emot dem. Tre barnfria dagar. Pappan skulle åka upp och hämta Kråkungarna efter tre nätter. Sen skulle de fortsätta tillsammans till farmor och farfar. Fatta. MammaMu såg fram emot sex Kråkfria dagar (och nätter).

Hur gör vi nu då. Förutom att fråga Lillebror tre gånger i minuten hur han mår och hur han känner sig då avvaktar vi. Vet inte riktigt vad vi avvaktar. Feberns vara eller icke vara antar jag. Plan B blir väl att skjutsa upp Storasyster och behålla Lillebror hemma. Storasyster mister då sitt broderliga stöd och Lillebror har teatraliskt deklareratt att han kommer att sakna Storasyster om hon åker utan honom. Det kom till och med en tår. Att skicka iväg en sjuk Lillebror känns inte heller bra.

Vi får väl se hur det utvecklar sig. Vi har ju hela kvällen och hela morgonen på oss att ta ett beslut. Det ordnar sig alltid. Det är bara så himla typiskt.