Inte åt mig men åt Kråkungarna. I morgon drar de nämligen iväg på sportlov. Utan mig och pappan. Jag ska bara skjutsa dem först. Drygt 30 mil enkel resa. Fram och tillbaka under morgondagen. Troligtvis i snöstorm. Kommer antagligen vara ganska mör när jag kommer hem igen. Kråkungarna ska ialla fall vara några dagar hos sin mormor och morfar. Helt själva. På onsdag åker pappan upp och hämtar dem för att åka vidare till farmor och farfar. Jag ska vara utan mina Kråkungar i fem dagar. Helt ensam i två. Lyxigt, märkligt och jobbigt på samma gång.
Själv ska jag mest jobba. Mer än vanligt. Typ heltid. Som vanligt folk. Det är förutsatsen i alla fall. Det är inget jag ser fram emot. Vi får väl ser hur det går. Ska försöka hinna med en shoppingrunda på stan (utan tidspress eller dåligt samvete) och ett par långpromenader också.
Nu ska jag ha det lite extra lördagsmysigt med mina Kråkungar. Jag måste ju fylla på puss och kramförrådet. Det blir en melodifestivalkväll den här lördagen också. Sanningen är väl egentligen att vi ska försöka justera Storasysters inre sovklocka en aning. Få henne att vakna en mer human tid än hon gör idag. För morföräldrarnas skull. Dessvärre tar det tre-fyra dagar att ställa om den där klockan. Hon blir dessutom ganska odräglig innan det lyckats. Men, vi får väl hoppas att det funkar. Annars är det fler än Kråkungarna som kommer att vara trötta innan den här veckan är slut...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar