Det har varit ett bra år. Absolut inget bottenår. Inte heller något toppenår. Det var lite för många saker som aldrig hände för att 2012 ska få klassas som ett toppenår. Jag hade ju så stora förväntningar på 2012. På nytt jobb. På förändring. Dessvärre blev det inte riktigt som jag hoppats. Målsnöret trasslade sig kring fötterna. Jag är kvar där jag alltid varit. Jag gör det jag alltid gjort. Det jag aldrig tyckt varit riktigt roligt. Eller ens är kompetent till. Så känns det i alla fall. Vissa dagar. Nu ser vi istället fram mot 2013. Året då saker kommer att hända. I alla fall om jag får bestämma. Familjen kan stå inför stora förändringar. Kanske. Dessvärre vet vi fortfarande inte. I tanken har vi nog redan bestämt oss. Förändring är nödvändigt. Tyvärr vet vi ännu inget om förutsättningarna. Om förutsättningarna för att vi ska få det att gå i lås. Kanske går det inte alls. Inte så smidigt som vi från början hoppats på i alla fall. På något vis känns det ändå som att 2013 är året då vi kommer att ta stora beslut. Vilket beslut det än må vara. Att stanna kvar eller flytta. Nu eller aldrig. Jag är full av tillförsikt. Och nyfikenhet. Vem vet vad som händer nästa år?!
Tjugohundratolv var året då Kråkungarna blev stora. Då slutade Lillebror med blöja, napp och välling. Han deltog i sin första slalomtävling, lärde sig att cykla och åka skridskor. Lillebror kan för övrigt väldigt mycket själv just nu. Allting faktiskt. I alla fall om han själv får bestämma. Det var under det här året som han åkte Rabalder tio gånger på raken och njöt av att åka Flumeride och andra läskigheter. Det går inte att förklara, men Lillebror har blivit stor. Han har en otrolig humor och är förskolans clown. Han är fantastiskt omtänksam, ger de finaste komplimangerna och han beundrar sin Storasyster. Storasyster som under 2012 började i förskoleklass. Kråkungen som under året utvecklat sina läs- och skrivkunskaper på ett fantastiskt sätt. Det är så häftigt att få vara med om. Under året har hon hittat nyckeln in till böckernas värld. Idag läser hon korta böcker med små bostäver. Siffrorna börjar ta allt mer plats i hennes kloka lilla huvud. Måtte hon bara finna mer glädje och självförtroende i matematikens värld än MammaMu. Jag tror att hon fixar det. Att hon löser den koden också. Barn blir stora när de börjar i förskoleklass. Särskilt när det går i en klass tillsammans med ettor och tvåor (F-2). Storasyster har blivit stor. Dessvärre var det en sak som inte hände Storasyster under 2012. En viktig sak. En stor sak i en sexårings liv. Hon tappade ingen tand. Storasyster är den enda i hennes klass som ännu inte har tappat någon tand. Hon har inte ens någon som sitter löst. Alla andra. Alla andra har tappat minst en tand. Måtte 2013 bli året då Storasyster tappar sin första tand.
Jo, 2012 var ett bra år. Härliga vintersemestrar med skidåkning. Sommaren med härliga dagar hemma vid poolen. Fina minnen. Av trotsproblem, psykbryt och sömnbråk minns jag ingenting. Inte idag. Tjugohundratretton inleder vi på ungefär samma sätt som tjugohundratolv. I morgon åker vi till Norge. Året ska inledas med några dagars härlig skidåking. Som vi har längtat!!
Jag önskar er allesammans ett fantastiskt 2013!!
Gott Nytt År!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar