Jag vet inte hur en sovmorgon ser ut hemma hos er, men hemma hos MammaMu & Kråkungarna ser den ut ungefär så här:
06:50 hojtar Lillbebror till inifrån sitt rum. Han letar efter nappen. MammaMu flyger upp ur sängen i hopp om att lyckas sätta in proppen innan Lillebror blir klarvaken. Den här morgonen lyckas det faktiskt och Lillebror somnar om. Yes. MammaMu linkar tillbaka in till sin egen säng (som för en gångs skull varit tom en hel natt, förutom på maken då). Exakt fem minuter senare smyger Storasyster in och lägger sig mellan pappan och MammaMu. Storasyster får stränga order om att blunda, vara tyst och försöka somna om. Det har aldrig lyckats tidigare, men någon gång ska ju vara den första. Hoppet är det sista som överger en trött mamma. Storasyster vrider och vänder sig. Suckar. Tycker att det är morgon. Börjar tjata om Bolibompa. "Glömmer" att viska. Fem minuter senare kommer Lillebror intravandes. Klättrar över MammaMu för att ta sig upp i sängen. MammaMu lägger desperat kudden över sitt huvud. Lillebror behöver kissa. Klättrar ner igen. Samma väg. Lillebror behöver hjälp. Upp ur sängen. Hjälper. Tillbaka till sängen...
Här någnstans börjar MammaMu att desperat få pappan att "frivilligt" erbjuda sig att ta med sig Kråkungarna till nedervåningen för titta på Bolibompa där nere. Ett desperat försök till några minuters extra sömn. Den här morgonen kan vi säga att jag lyckas. Att pappan tar med sig ungarna ner. Klockan börjar väl kanske närma sig 07:30. MammaMu somnar direkt. Snark. Tjugo minuter senare kommer Lillebror upptravandes för trappen. Kommer in i sovrummet. Berättar något jätteviktigt. Kanske att han faktiskt har klätt på sig sin Trollskogen t-shirt idag. Stolt och glad. Lillebror går ner. MammaMu somnar om. En kvart senare - världskrig på nedervåningen. Storasyster har stora problem. Troligtvis förknippade med pappans klädval för dagen. Inget att bry sig om. MammaMu försöker somna om igen. Ganska svårt. Ljudnivån på nedervåningen är hög. Skam den som ger sig. Somnar. Vaknar. Lillebror gastar för full hals att det är frukost. MammaMu ignorerar. Lillebror skriker ännu högre. Lillebror kommer upp. Pappan hack i häl. Pang. Pappan drar upp rullgardinen. Det är över. Veckans chans till sovmorgon är förbi. Klockan är 8:30.
Om jag känner mig utsövd? Nja...
Ha, ha! Ja, man minns den där tiden då man ständigt var trött och lite småförkyld.
SvaraRaderaNumera sover "barnen" fram till halv två på dan om ingen väcker dem, och på helgen äter jag och gubben frukost utvilade vid 9.30 helt i lugn och ro.
Den dagen kommer mycket snabbare än man tror...