Hemma igen. Har fått krama om mina Kråkungar. Kan inte påstå att de saknat mig nämnvärt. Det var viktigare för Lillebror att kravla sig upp i gungan på dagis, än att ge en kram till en kramtörstande MammaMu. Kramen fick komma senare. Det var gott nog. Nu leker Kråkungarna lugnt och fint tillsammans på övervåningen. MammaMu sitter nere framför datorn och pustar. Varvar ner. Känner att helgkänslan börjar infinna sig. Gôtt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar