Storasyster har i hela sitt femåriga liv konsekvent vägrat att somna själv. De första åren vägrade hon väl i princip att somna över huvud taget, men de senare åren har vi i alla fall behövt sitta vid hennes säng för att nattningen ska fungera. Det kan ta allt från fem minuter till en halvtimme innan hon kommer till ro. Detta är som ni kanske förstår inte helt praktiskt när man t ex är ensam vuxen hemma och ska natta två barn. Det kräver sin logistik och en hel del tur. Ofta misslyckas det helt. En typiskt misslyckad nattning kan ni läsa om här. För att det ska fungera måste Lillebror somna först medan Storasyster ser på Bolibompa. Lillebror vill nämligen också ha sällskap när han ska somna.
Jag säger inte att det är bestående, men jag kan väl få njuta så länge det varar?! Storasyster har nämligen somnat helt själv två kvällar i rad! Det är stort (för oss)! Låt oss hålla alla tummar vi har nu!
Jag tror att Storasysters beslut har sin grund i Lillebrors belut att sluta med blöja. Jag tror att hon kan ha tyckt att det är lite jobbigt att han fått så mycket positiv uppmärksamhet de senaste veckorna. Nu har hon kanske bestämt sig för att det är hennes tur att få lite uppmärksamhet. Det är bra hur som helst. Vad det än är som fått henne att bestämma sig, så är det bra. Storasyster måste nämligen alltid själv vara den som bestämmer sig för att ta ett steg framåt. Så har det alltid varit. Det går inte att lirka, lura eller övertala henne till något hon inte vill. (Tro mig, vi har försökt länge att få henne att somna själv). Beslutet måste alltid vara hennes. Hon är nämligen envis som en gammal get, vår Storasyster...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar