Vad familjen gör om nätterna

Jag skulle kunna skriva spaltmeter om vad den här familjen gör om nätterna, men jag nöjer mig med att ge er några små exempel.

Till exempel kan jag berätta om den vanligt förekommande skiftgången i föräldrasängen. När första Kråkungen kommer gåendes om natten får den sova mellan oss tills den andra Kråkungen kommer gåendes. Då bär pappan över den första Kråkungen i sin egen säng. Har vi tur stannar den där, eller så kommer den tillbaka. Då gör vi om proceduren (fast tvärtom). Råkar någon vakna under de här skiftbytena (och då menar jag inte MammaMu eller pappan - för vi vaknar definitivt) så får båda stanna kvar i föräldrasängen. Då finns risk för knuffar och bråk. Då sover oftast ingen. Allra minst MammaMu för hon har väldigt lite plats över. Sängen är inte gjord för fyra personer. MammaMu blir ofta mycket irriterad vid dessa tillfällen.

Här om dagen råkade jag skriva något om att Storasyster somnat själv ett par kvällar. Börjar lite smått inse att inte verkar bättre än att jag bytt bort fenomenet "sitta-vid-sängen-hos-Storasyter-klockan-19:30"
mot fenomenet "sitta-vid-sängen-hos-Storasyter-klockan-01:10-och-02:35". Lägg därtill ett par nattliga visiter hos Lillebror som vaknat och skrikit efter MammaMu. Pappans roll i det hela? Än så länge har han sovit gott genom alla sittningar...

I kväll ville Storasyster återigen ha sällskap vid nattningen. Återstår att se om fenomenet "sitta-vid-sängen-hos-Storasyter-klockan-01:10-och-02:35" uteblir.

Jag skulle även kunna skriva spaltmeter om nattning, men här nöjer jag mig med att konstatera att det tog nästan exakt två timmar att få Lillebror att somna i kväll. (Och så undrar jag varför jag aldrig tränar?! Folk som har tid att träna kan inte ha barn som tar två timmar att natta...)